Nu gick han precis. Det var sista gången jag såg honom på en månad. Jag kunde inte sluta gå efter. Tills jag förstod att det var lönlöst och jag inte såg bilen längre. Det känns på ett sätt overkligt att jag inte ska träffa honom ikväll igen men samtidigt slog verkligheten mig rakt i ansiktet så fort jag såg honom idag. Tänk att jag inte ska få se min man eller röra vid honom på en månad. Det dödar mig lite. Ganska mycket faktiskt. Jag tänker dränka mina sorger. Sen tänker jag spy i en berg-och-dal-bana. Ni hittar mig på F12 tillsammans med min otroligt trogne "dränka-sina-sorger-vän" Natalie.

Min älskade man, vad jag kommer sakna dig.