Fall collection 2009
Hela veckan har jag suttit och suktats av Louis Vuittons höst collection och bara önskat att de ska falla från himlen och landa i min kära garderob, hur "läckert" vore inte det? Min slutsats är ändå att det knappast kommer att hända och har därför beslutat att låsa in mig med min symaskin och sy så att grannarna vaknar om nätterna. Jag ska HA dessa fina, underbara, fantastiska plagg! Eller ja någorlunda liknande iallafall.
Här är några utav mina absoluta favoriter.
Louis Vuitton
Rodarte & Roberto Cavalli
19 den 19:de
Love it!
För jag är lycklig!
Jag klev upp några timmar senare och började röja mannens rum då det var ett totalt bombnedslag och jag vet hur min mor reagerar på sådant och Marianne hade väl gått i taket då hon hade behövt se skiten en vecka. Det gick snabbt då jag har mina trick, lat som jag är!
Sen traskade jag till banken och tog ut lite pengar. Jag höll i de pengarna i ca 30 min sen föllföllföll jag pladask så fort jag klev in på weekdays. Jag blev kär, i ett par skor så klart! Livrädd för hur mycket de skulle kosta men jag log lite och frågade snällt, kanske skulle de sänka priset om jag var söt! Jag vet inte om jag var söt eller om det bara var så att de kostade 500 kr men jag slog till!
Min vacka klänning från Carin Wester var på rea och kostade typ ingenting så jag önskade mig den i födelsedagspresent så jag kommer vara snygg snygg snygg!
<3
Du intalar mig att du älskar mig och du vet att det är ömsesidigt. Men vi vet att vi inte kommer vara mer än vänner, inte än, antagligen aldrig. Du säger att det är fel och jag säger att jag är rädd. Egentligen är jag inte rädd för dig, jag är rädd om dig.
Jag har länge funderat på om det finns någon där ute och vart han är i så fall. Jag vet att jag kommer bli kär igen, det finns det inga tvivel om. Frågan är om jag någonsin kommer bli så älskad igen? Kommer jag att bli så högt uppsatt och omsorgsfullt behandlad igen? Finns det någon som kommer att förstå mig så som du gör? och kommer jag någonsin att bli accepterad för den jag är?
För oss var det enkelt, vi hade längtat i åratal på att Vi skulle hända. Jag visste att du ville ha mig och du visste att jag inte skulle stoppa dig och vi skapade något så underbart och perfekt tillsammans. Jag är rädd att det, den känslan aldrig kommer tillbaka, jag är rädd för att bli nöjd och jag är rädd för att förlora dig.